Jag fick på mig mina tjockbyxor. Alltså de byxor som jag använt då jag varit precis så här tjock i mitt liv- typ direkt efter jag fött barn. Det är en bra sak, att äntligen komma i dem. Det gjorde jag inte för 2 veckor sedan.
Första omgångarna av cellgiftet gick jag ner i vikt som tusan och fick köpa nya kläder, 2 storlekar mindre. De sista omgångarna cellgift fick mig som ni minns att svälla 3 storlekar på mindre än en 1,5 månad. Och där befinner jag mig som sagt fortfarande, fast lite bättre då- i tjockbyxorna. Jag har definitivt fått ett annorlunda perspektiv på livet för jag har aldrig varit så här tacksam mot min kämpande kropp som jag är nu- jag aldrig varit lika tjock och rund heller! =) ***
I fitted into my "fat pants". The pants I've used at the times in my life that I've been this big, like right after giving birth. It is a good thing to finally fit into them. That wasn't the case 2 weeks ago.
The first rounds of chemo made me loose so much weight and I had to buy new clothes, 2 sizes down. The last rounds made me gain an extreme amount of weight in less than 1,5 months, if you remember- 3 sizes up. That's were I still am today, but then a little bit better- in my fat pants. I definitely have got a different perspective on life because I've never been more grateful to my fighting body than now- and I've never been this big either! =)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar