Framtiden Hägrar*** A Future Ahead

Det är en sådan lättnad för mig. Att vara symmetrisk, att ha plockat bort hotet. Många frågar mig hur det känns att vara kvinna utan bröst. Bra, min identitet har aldrig suttit i brösten. Härliga vänner drog med mig på modellfotografering. Jag valde att fotograferas hyfsat nyopererad och utan proteser (hade ju inga. Skulle få utprovat nya). Så här ser jag ut. Här är jag!
***
It is such a relief for me. To be symmetrical, to have removed the threat. I receive many questions about how I relate to my identity as a woman now when my breasts are gone. Fine. My identity has never been connected to my breasts. Wonderful friends took me on a date to do model photos. I choose to act fresh from surgery and without prosthesis (I didn't have any. Needed to try out new ones).
This is what I look like. Here I am!

Dagarna rusar framåt. Jag läker, mentalt och fysiskt. Patologsvaren kom för en vecka sedan och allt var bra. Där har aldrig varit någon cancer i det borttagna bröstet. Varför blödde det då så fruktansvärt den där morgonen? Jag kan inte släppa det. Jag är nu helt övertygad om att det finns ett liv efter detta och att någon absolut ville att jag skulle hitta min cancer i tid. Det var meningen att jag skulle vara kvar ett tag till. För vet ni, jag hade aldrig sökt läkare om det bröstet inte hade "pissat" ut blod. Jag har alltid varit intresserad av det mediala. Nu tror jag på det.

Jag har mycket tankar, jag ser för första gången framåt, vågar tro på en framtid- andra kämpar för livet och går döden till mötes. Bröstcancern kom tillbaka efter många år, spred sig och kommer att döda. 

Hur kan det vara så olika? Jag är medveten om att jag inte har en aning om vad som händer mig om ett år, två år, etc etc. Jag försöker bara att varje dag påminna mig om att leva här och nu. Vara tacksam för att jag får vara med. Nu i juni är det två år sedan jag slutade min intravenösa cellgiftsbehandling. Två år som jag minns allt för väl med skräck, smärta och fruktan, två år som jag inte minns alls. Som bara försvann. Som fullständigt har förändrat mitt liv.

***

Time flies. I am healing both mentally and physically. The results from the pathologist came and they were excellent. No cancer in the removed breast, no evidence that cancer ever was there. Why did it bleed as it did that morning? I can't let the thought of that go. After these results I am fully convinced that there is a life after death and that "someone" wanted me to find the cancer before it was to late. I was supposed to stick around a bit longer. You see, I would never have met a doctor in time if the right breast hadn't been "pissing" out blood. Ive always been fascinated by the spiritual world and the after life around us. Now I truly believe it exists.

I have a lot of thoughts and for the first time I dare to look ahead, I dare to believe in a future- while others are facing death as we speak. The breast cancer returned after many years, spread and will kill. How is it possible that some people survive and others don't? I am very aware of the fact that I don't have a clue about what will or might come. I try to remind myself everyday to be grateful, to live in the moment. It is on the day almost two years ago I ended my intravenous chemo treatment. Two years I remember with endless fear and pain, two years that I don't remember at all. They just vanished...and changed my life for ever.

Me- June 2010

Jag har väldigt mycket kronisk smärta i form av värk i leder, muskler och skelett. Jag lär mig lite mer, lite bättre för varje dag som går att leva med det, att hitta alternativa lösningar för att lindra. Jag är envis som fan, jag ger mig inte. Det ska gå, det finns folk som har det värre! 

Efter denna våren- som på många sett har varit den absolut värsta delen av cancerresan. Jag har aldrig blivit så sårad och nedbruten i hela mitt liv, aldrig gråtit så många tårar- är jag stark som 10 oxar. 

Jag går nu vidare. Jag klarar mer än jag tror och jag börjar lite helt och fullt på mig själv och mina förmågor. 

Jag har blivit oerhört väl omhändertagen av familj, vänner, läkare, Företagshälsovård och Försäkringskassa. De är all måna om att få mig ut i livet som ett ihoplagt pussel, inte som 1000 spridda bitar. Jag får börja om. Börja från början med min rehabilitering tillbaka ut i livet. Det är med stapplande steg och fruktan jag börjar om, men också med förväntan och tillförsikt inför framtiden.

***

I suffer a lot from chronic pain in my joints, muscles and skeleton. I learn to live with it a bit better every day, to find alternative solutions to relieve the pain. I am stubborn as hell, I won't give up. I will find a way, there are people out there that suffer more.

After this spring- (that in many ways has been the worst part of the cancer journey. I've never been as hurt, as betrayed and broken down as I've been these past 5 months, never cried as many tears)- I am strong as 10 bullocks. I am moving on. I can handle more than I think. These days I fully trust myself and my own strength and power.

I have been very well taken care of by family, friends, doctors and the Social Insurance Office (Försäkringskassan). They all want what is the best for me and wish to slot me into life as an entire puzzle, not like 1000 pieces in a mess. I have to start form the beginning. To rehab myself into the real world. My steps stagger, my lips tremble and my mind fears but at the same time my mind is anticipatory, my heart is hopeful and happy and I am full of positive assurance for the future.

Framtiden började med bröstutprovning för några dagar sedan. En bisarr del av denna resa som får mig full i skratt. Ett rum med egen bröstutprovningexpert och fullt av proteser och BH:ar i olika storlekar. 

Tänk, denna gången kunde jag önska mig storlek och form precis som jag ville! ;-))

***

The future began a few days ago with a prosthesis fitting appointment. A truly bizarre part of this journey that makes me laugh. A room full of breast prosthesis, bras and your own personal breast prosthesis expert.

Imagine, this time I could choose the size and shape of my breasts completely! ;-))

A small selection of the different prosthesis and brans. The room was full of them. ..

Looking good, chest wise ;-))