Tänker*** Thinking

 Jag tänker, ja, direkt klurar faktiskt. Ibland så mycket så att det värker i huvudet på kvällen. Cancer tänker ni nu- nix, det är inte det som upptar min tanketid. Oron för cancer ligger för alltid djupt inbäddad i min innersta själ, nerborrad i duntäcket där helt utan tillåtelse. Så det behöver jag inte tänka på, den finns där, var så säkra.
;-)
Jag tänker på mig. Vem jag är, vad jag vill bli, hur jag accepterar att bli behandlad, vad jag tycker är roligt att göra, gör jag det jag tycker är roligt att göra? etc etc etc
Kanske är det en del i den hälsosamma rehabiliteringen, kanske är det rent utav den kommande 40 årsdagen (nåja, det är ett tag kvar...) som ger upphov till mitt i livet tankar.
***
I am thinking, I am pondering to the point that it gives my a headache at night. You might think "cancer"- nope, that's not it. The worry about cancer is for ever tucked in my inner soul, deep within the eiderdown bedcover. No need to think about that, it's there, you can be sure of it.

I am thinking about me. Who I am, what I wish to become, how I accept to be treated, what I like to do, do I do the things I like to do? etc etc
Maybe is this pondering a part of a healthy rehabilitation or is it plainly regular "soon to be 40" (well, not yet...) life adjustment thoughts?

 Det här fantastiska himmlaskådespelet bevittnade jag på "min gata" häromdagen. Jag stod ute och följde det en helt timme. Det hade jag aldrig tagit mig tid till i mitt förra liv.
Bilderna beskriver väldigt väl min nuvarande rehabiliteringsprocess. Det mörka och tunga måste till slut ge vika för det ljusa och vackra, de bättre tiderna. Det är faktiskt min tur nu. Att få må bra.
Ser ni hjärtat i det mörka molnet?
***
This amazing sight is one you could see at "my street" the other day. I stood outside watching it for an hour. In my prior life I would never have taken the time to do so.
The pictures describes my current rehabilitation process extremely well. The heavy and dark have to back down in benefit for the bright and beautiful times to come. It is really my turn now. My turn to feel good. Can you see the heart in the dark cloud?

Det gör ont, det går sakta men det måste finnas ljus i tunneln.
Jag kämpar varje dag med mina nervsmärtor i fötterna och benen. Tyvärr är jag en av dem som har fått några tuffa, långvariga biverkningarav cellgifterna. Jag ikläder mig inte offerkoftan för det.
Så är det och på något sätt måste jag hitta ett sätt att gå vidare och leva sida vid sida med smärtan. Klurar.
***
It hurts, it is a slow process but there must be light at the end of the tunnel. I struggle daily with my chronic nerv pain in my feet and legs. Sadly I was one of them that got some tough, long-lasting side effects from chemo. I refuse to look at myself as a victim. This is how it is. I just need to find a way to move on together with the pain. Pondering.

Jag kan ana blå himmel!!
***
I believe I can see blue sky!!









En underbar människa finns det på arbetsförmedlingens rehabprogram i Mölnlycke. Hon ser MIG, hon förstår, hon vet att en människa måste läka innan de kan gå vidare. Med hennes hjälp läker jag.
Lördagen den 25 augusti dog Elisabeth i sviterna efter spridd bröstcancer. Hon var en kämpe ända in i döden. Hennes blogg har jag följt sedan jag själv blev sjuk. För din skull Elisabeth, och för alla andra bröstcanceränglar och kroniskt cancersjuka kämpar, lovar jag att läka efter bästa förmåga, vara tacksam för mitt fantastiska 2 årsbesked och aktivt ta del i kampen mot bröstcancer. Jävla skitsjukdom!!

***
There is a marvelous counselor at the current rehab program I'm in. She sees ME, she understands, she knows that a person needs to heal to be able to move on. With her help I am healing.
Saturday August 25th Elisabeth died after years of fighting a breast cancer that spread. She was a true warrior until the day she died. I started reading her blog the day I got my diagnosis. For your sake, Elisabeth, and for all the other breast cancer angels and amazing people living with chronic cancer- I promise to heal the best I can, be ever so grateful for my fantastic 2-year check up results and activly participate in the fight against breast cancer. Bloody crap illness!!