"There comes a time in your life, when you walk away from all the drama and people who create it.
You surround yourself with people who make you laugh.
Forget the bad and focus on the good. Love the people who treat you right, pray for the ones who don't.
Life is too short to be anything but happy. Falling down is a part of life, getting back up is living."
José N. Harris

måndag 28 februari 2011

Skalman*** Shell-man



Mitt alter ego. En illamående Skalman, men med jobb- och sovklockan redo- istället för ät- och sovklockan! Det är allt jag gör nuförtiden, jobbar och sover. Och då jobbar jag 25%... Tjoho, vilket liv! Förvisso ett bra liv om det betyder att cellgiftstabletterna håller Fru Cancer i öronen.
Men attans vad illa jag mått på sistone. Tror faktiskt att jag får gå tillbaka till monstercellgiftskurdieten. Äta ofta och lite.
Igår var jag riktigt förbannad på hela cancerskiten- fick ställa in en konsert med kören för att illamåendet inte gick över. Och sjunga mår jag så bra av. Idag lyckades jag iallafall både jobba och ta mig till körsångsträning. Nu ringer sovklockans alarm! ;))
Later dudes!
***
My alter ego. A nauseous Shellman (Shellman is a character in the Swedish cartoon Bamse and his friends). But instead of his food- and sleep clock I must say that I've packed my shell with the work- and sleep clock! That's all I do these days, work and sleep. And consider then that I work 25%...Yihaa what a life! I guess it's a good life as long as the chemo tablets keep Mrs Cancer at a distance.
Oh dear, I've been so nauseous lately. I really think I need to bring back the diet I had during the monster chemo treatments. To eat often and small portions.
Yesterday I was extremely tired of this cancer shit. At the last second I had to cancel a concert with the choir, I couldn't get the feeling of sickness to pass. And I feel so good from singing. Today I did succeed to both work and attend choir practise. And now, the alarm on my sleep clock goes off! ;)) Later dudes!

3 kommentarer:

Sister Moonshine sa...

Det är väl inte så att du tar i för hårt? Att du behöver vila mera? Jobbet kan vänta tills du är starkare!

Kram

/Åsa

Elisabeth sa...

Åh, vad jag har tänkt mycket på dig på sistone - dock har jag inte klarat av att ta upp luren och ringa... Hur svårt kan det va????

Vad tråkigt att höra att du mår så illa... Känns som en klen tröst att det "bara" är 3 månader kvar...

Är du hemma idag? Imorgon är det jobbdags, eller hur?

Kram på dig min vän!

Elisabeth

Anonym sa...

Ville bara skicka en hälsning på kvinnodagen, du är en av de kvinnor jag följer på resan genom livet, via bloggen. Uppskattar dina tankar om livet och önskar dig det bästa!
Helene, en av abc-föräldrarna.