Ny Bloggdesign*** A New Blog Design

En ny design på bloggen:
Till Rosa Bandets ära. Till min ära. Till alla fantastiska kvinnors ära som kämpar mot bröstcancern. Till livets ära!
Har tittat på Rosa Bandets Insamlingsgala på TV:n. Det är med stor sorg i hjärtat. Det är så hemskt att behöva gå igenom detta. Verkligen. Men ack vad tacksam jag är för all dessa insamlade medel.
***
A new blog design:
In the honor of the Pink Ribbon Campaign. In the honor of myself. In the honor of all the amazing women fighting against breast cancer. In the honor of life!
This evening Swedish TV has had a Breast Cancer Fundraiser. I've been watching it- feeling so, so sad. My heart is bleeding. It is awful having to go through this. Really. I am extremely grateful for fundraisers like this though.



This photo represents my deepest fear with this illness. To have to leave my child behind. Not be able to see him grow up, graduate, get married, have children of his own. I was so sick from the chemo treatment at this time. I didn't have the strength to be a mum, and yet I found strength. That is the power of life, Mrs Cancer. That power will forever fight you!!

Helrenovering*** A Complete Renovation

Japp, här renoveras det. Alltså kroppen genomsöks från topp till tå på mitt eget initiativ. I onsdags fick jag veta att jag definitivt har låg ämnesomsättning och att min lilla sköldkörtel producerar alldeles för lite av hormonerna T3 och T4. Så nu tillför jag dem via medicin, Levaxin varje dag. Dessutom var jag hos optikern och upptäckte att min syn försämrats avsevärt på 1,5 år. Åldern sades det... jag föredrar att skylla på cellgifterna. ;-) Jäkligt bra att ha dem att skylla på liksom...
Så nu ser jag också! Jag tror banne mig att yrseln börjar lätta, eller så kanske det är inbillning bara för att jag vet att det inte beror på cancer. Tumören i huvudet sitter där den sitter och än sålänge bryr jag mig inte så mkt om den. Jag lär väl bli kallad till Neurokirurgen snart för vidare information.
I vilket fall som helst så bestämde vi oss för att ha roligt i helgen. Paret Kjeller klädde ut sig i vanlig ordning- denna gång på gatans Oktoberfest. Gatan från himmelriket som räddat mig från avgrunden så många gånger!!
***
Yes, a complete renovation of my body is taking place, on my own initiative. Last Wednesday I found out that my thyroid for sure can't produce enough of the hormones needed- ie Hypothyroidism. I am now on medication daily for that. I also had an appointment at the optician and found out that my eye sight has gotten dramatically worse the past 1,5 years. Due to age... I prefer to blame the chemo ;-)... really good to be able to blame the chemo, actually.
Well, I have new lenses and glasses now and I can see! I really think that the dizziness has improved, or it feels that way just because I know it's not caused by cancer. My tumor in my head is still there ;-) and I really don't care. I guess I shortly will be called in to the Neurology Department for further information.
Anyway, we decided to have loads of fun this weekend. At our street's Oktoberfest, the husband and wife Kjeller decided to dress up once again, all according to tradition. "The street from heaven" has rescued me from the valley of death and anxiety more than once!

Champagneskål***A Toast In Champagne

Oj, oj vilken pärs de senaste dagarna har varit. Jag har stått med ena foten i graven och försökt vara positiv...Det är lite svårt om vi säger så.
Idag ringde min onkolog för att meddela resultatet av MR:n. Jag har inte hjärnmetastaser och ingen cancer är tillbaka. Tack Gode Gud för det!
Däremot har jag en godartad tumör i huvudet, ett så kallat meningiom, storlek 10-14mm. Den trycker änsålänge inte mot någonting. Nu är jag ett fall även för neurologen och de diskuterar just nu vad som ska göras.
För egen del känner jag att gör vad ni vill...jag är så tacksam att det inte är en metastas av bröstcancern! För då mina vänner hade det varit kört, helkört. Jag klarar vad som helst utom det!!
Ett av mina blodprov visade också på låg ämnesomsättning, hypotyreos (sköldkörteln producerar för lite hormoner). Jag tog om proverna dag. Vi får se. Detta skulle kunna förklara yrseln.
MEN idag är en fantastiskt bra dag. Vi firar livet och skålar i champagne!
***
Oh my, the past days have been horrible. I've been standing with one foot in the grave and at the same time tried to be positive... Not an easy task so to speak.
Today my oncologist called in regards to the MRI results. I don't have cancer and no brain metastasis are found. Thank you, dear God!!
However, I do have a "harmless", benign brain tumor called meningioma at the size of 1-1,4cm in my head. At the moment it isn't pressing against anything. From today I am also a case for the Neurology Department. At the moment they are discussing what to do with me.
I just feel, do whatever you want... I am just so grateful this wasn't a relapse from my breast cancer! Because that my friends would have been the beginning to the end. I can handle anything but that!!
In addition the result from one of my blood tests showed imbalance in the production of thyroid hormones. I was tested again today and we'll see. This could explain my dizziness.
BUT today is a really, really great day. We celebrate life and toast in champagne!

Ett Fynd*** A Discovery

Ett litet fynd har genom CT röntgen hittats i min hjärna. "Något" som är 14-17mm stort/ litet (?). Jag hade det på känn så fort jag såg kallelsen till MR röntgen i torsdags. Fick prata med min onkolog idag. Man måste undersöka närmre för att veta vad det är. Ser inte ut som en vanlig metastas, "saken" har inget ödem (alltså inflammation) runt omkring sig såsom cancertumörer brukar ha. Det är bra tror jag?! Tekniskt sätt skulle detta kunna vara en ofarlig cysta.
Dessutom tror hon inte att yrseln beror på "saken" eftersom den inte direkt tycker mot något. Yrseln är mest sannolikt som jag själv säger, post traumatisk stress och mental trötthet. Det är ju bra...?! :-)
Så, en dag i taget. Kämparläget är inställt och Prinsessan Lea står åter beredd! MR imorgonbitti och svar på den senast torsdag.
Jag sade ju att jag skulle köpa mig en Desigual kappa om de inte hittade något i min hjärna. Nu funderar jag på att köpa den där kappan i vilket fall. Vinn-vinn situation, eller?!... ;-)
Bifogar mitt måleri från förra veckan, mina Damer och Herrar: en cancercell i all sin elakhet och skönhet och en liten, liten flicka med en stor tår på kinden.
***
A small discovery has been made in my brain. A small/ large (?) "something" at the size of 1,4- 1,7 cm. I knew it as soon as I saw the appointment for the MRI scan. Spoke to my oncologist today. She wants to do a closer examination to find out what this is. It doesn't look like normal metastasis, the "thing" isn't surrounded by an edema (that is usually the case when it is a cancer tumor). This is good, I think?! Technically this could be a harmless cyst.
She also doesn't think this "thing" is causing my dizziness, it isn't pressing against anything. The dizziness most likely is the result of mental tiredness and post traumatic stress, according to my own diagnosis. That's good...?! :-)
Ok, one day at a time. I have awakened my fighting spirit once again and Princess Lea is ready if needed. The MRI is tomorrow morning and the result will be given to me no later than Thursday.
I stated that I would buy myself a Desigual designed coat if my head scan was clear. Well, now I am seriously considering buying that coat anyway. A win- win situation, don't you think?... ;-)
Attached you'll see my painting from last week. Ladies and Gentlemen: A cancer cell in all her evilness and beauty. Next to it a very little girl with a big tear rolling down her cheek.

?

I posten kom ett brev, ett svar på CT Hjärnröntgen trodde jag. Nej, det var en kallelse till magnetkameraröntgen av hjärnan- nu på tisdag. Vad betyder nu detta? Såg man något på CT:n?
***
I received a letter in the post today. An answer to my Head CT I thought. But No, it was an appointment for an MRI Scan of my brain, this Tuesday. What does that mean? Did they see something on the Head CT?

Superhjälte*** Super Hero

Bild lånad från internet



Jepp, jag är grymt stolt över mig själv. Jag tar tag i min situation och väljer att agera istället för att vänta på något som jag inte vet vad jag väntar på...
Yrsel har jag i vanlig ordning, hjärnröntgen är gjord och jag väntar på svar. Väntan är olidlig. Så jag bestämde mig för att ta saken i egna händer. Har haft möte på jobbet och ändrat min arbetssituation- reducerat arbetsuppgifter och hjärnstress avsevärt tack vare härlig chef och kollegor. Jag kan inte vänta på ett "vanligt" rehabmöte m läkare och försäkringskassa. Det tar alldeles för lång tid. Vid det laget hade jag väl varit helt utbränd. ;-)
Beställde tid på vårdcentralen hos "min" fantastiska läkare där. Tog alla prover man kan tänkas ta (sänka, blodvärde, lever, njurar, ämnesomsättning, borrelia...) Jag kan ju faktiskt ha en annan sjukdom än cancer...Spenderade en förmiddag där med läkarprat+ röntgen av min "kortisonknöl" i nacken där jag har så ont. Fick också en kortisonspruta i höften där muskelfästet är helt inflammerat. Gör jäkligt ont nu men det vet jag hjälper och blir mkt bättre snart. Tid till sjukgymnast om 2 veckor när alla provsvar kommit. Har blivit lyssnad på och bara det hjälper! Känns som om jag varit med bilen på verkstad!
Min egen diagnos av mig själv är posttraumatisk stress. Får flashbacks hela tiden från de senaste 1,5 åren- när jag minst anar det "spelas det liksom upp en film i huvudet" av något utav allt det som hänt.
Jag har bestämt mig för att acceptera min situation, inte kämpa emot fakta. Det gör ont, som fan faktiskt, men efter regn kommer solsken är det inte så? Jag är en annan människa nu, en med cancer i bagaget och ett livshot som ständigt flåsar i nacken- det kräver faktiskt en superhjältes styrka att klara av att leva så. Handikappad har jag blivit- armen fungerar sådär och hjärnan vet ni ju hur den är och hur mkt jag lider av att behöva acceptera den förändringen. Men jag måste. Som en vän sade till mig :"You've been through hell and back". Så är det. Och nu arbetar jag på delen "back".
Jag är en superhjälte!
***
Yes, I am extremely proud of myself. I am choosing to act and be in charge of my own situation instead of waiting around for something I don't know what I am waiting for...
I am still dizzy, no change, and I did the head CT last week. I am waiting for the result. The waiting sucks, it's unbearable. Because of it I decided to move on. I had a meeting at work and changed my situation again. Thanks to my lovely boss and colleauges I have now reduced even more of the work load and the mental pressure. I can't sit around and wait for a rehab meeting with the social services and my doc- before that is taking place I would be fully burned out. ;-)
I asked for an appointment with my regular, local doctor. Wanted to do all kinds of tests- I mean I could be ill from a "normal illness", not cancer. Got an x-ray done of my "cortison lump" in my neck that is hurting so badly. Also received a cortison shot in my hip, where the muscles are totally inflamed. It hurts like h... now but I know it will help and improve things dramatically.
I have a physiotherapy appointment in two weeks when all the test results are done. I am being listened to and that alone is helping. It's almost like having your car repaired!
My own diagnosis of myself is simple- Post Traumatic Stress Disorder. I have constant flashbacks from the past 1,5 years. All of a sudden, totally random it's like someone is pressing play to a "movie in my head" of a situation that has occurred during these years.
I have decided to accept my situation, not fight against obvious facts. It hurts, a lot actually, but there is no other choice. I am another person these days- with cancer in my back pack and a constant life threat sitting on my shoulder. To be able to live a quality life that way you need the strength of a super hero.
You know how much I suffer from the change in my "brain power" and my arm is handicapping me. But I have to accept this! A friend told me "You've been through hell and back". Yepp, that's true. I am working on the "back" bit.
I am a Super Hero!