Jag har kämpat, mot ångest och eländig värk. Jag är faktiskt riktigt stolt över mig själv. Jag har också imponerat på mig själv genom att ta mig upp och ut i världen, när värken varit som värst. Det är ju då jag vet att cancerångestmonstret kommer.
Av någon konstig anledning (jag har slutat att försöka förstå mig på varför) så är värken värre, det känns som om fotleder, knän och höfter ska gå av varje gång jag tar ett steg.
Okej, positivt då...
1.Jag har nu officiellt rakat mitt huvud för sista gången. Sedan igår låter jag nu håret växa. =)
2.Rosterapi. Som tur var fick jag ohyra på mina rosor ;)Det sysselsatte mig stora delar av veckan och nu är de fina igen och börjar blomma.
3. Kvällen kommer att bjuda på kalas i grannens egenhändigt byggda orangeri. Jag älskar verkligen att bo på denna gatan!! DET är jag enormt tacksam för.***
I have fouhgt against anxiety and an awful pain. I am really proud of myself. I am also impressed by my ability to pull my self up and out into the world when the pain is the worst. That is when I know the Cancer-Anxiety-Monster visits.
My pain is worse again, for a reason that I don't know (I've stopped wonder why a long time ago). It feels like my ancles, knees and hips are going to break everytime I take a step.
Ok, positives...
1.I have officially shaved my head for the last time. As of yesterday I am now letting my hair grow.
2.Rose therapy. I was lucky to get vermin on my roses ;) It kept me busy most of the week. My roses look great again and are soon to bloom.
3.This evening we are invited to a party in our neighbours conservatory, that he built himself. I love to live on this street! THAT is something I am extremely grateful for.
2 kommentarer:
Det är rätt Annika... vilken kämpaglöd. Jag skickar massvis med extra energi till dej ♥♥♥♥♥
Jag fascineras av din positivitet! Att du klarar att se ohyra på rosor som något positivt, kämpa på - du leder stort över monstret!
Kram Ulrika
Skicka en kommentar