"There comes a time in your life, when you walk away from all the drama and people who create it.
You surround yourself with people who make you laugh.
Forget the bad and focus on the good. Love the people who treat you right, pray for the ones who don't.
Life is too short to be anything but happy. Falling down is a part of life, getting back up is living."
José N. Harris

fredag 3 december 2010

Flash Back

Mammografi. Nästan på dagen ett år sedan sist. Eller, ja, nu på söndag är det precis ett år sedan mitt högra bröst började spruta blod i duschen- det bröst som fick mig att söka läkare och som inte innehöll någon cancer.
A piece of cake trodde jag att gå in och kontrollera det kvarvarande (högra) bröstet. Efter röntgen blev jag ombedd att vänta, de ville göra ett ultraljud också. Då satte panikångestattacken in. Jag hyperventilerade och var säker på att de hittat fler tumörer. Det var en sådan flashback till för ett år sedan, så hemskt. I min hjärna hade jag redan påbörjat en ny kur cellgift och tappat håret igen. Jag blev så väl omhändertagen av personalen och fick veta att det är en vanlig reaktion på första mammografin efter ett bröstcancer"äventyr" som mitt. Är det bra, eller?
Jag är fortfarande inte mig själv efter dagens attack. Som tur är hade jag redan innan stämt frukostträff med Ingrid. Tack gode gud för det!
-Ja just det, resultatet ja!! Det var hur bra som helst. Inga konstigheter! =)) Och jag är naturligtvis väldigt tacksam för att de är så noggranna med undersökningarna. Det var bara min hjärna som bestämde sig för att spela mig ett spratt idag.
***
Mammogram. Almost a year ago, to the day, since last time. Or, I should say, on Sunday it is exactly a year ago my right breast bled in the shower- the breast that made me see a doctor in the first place and that didn't have any tumors in it.
I thought it would be a piece of cake to check out my remaining (right) breast. After the mamogram I was asked to wait since they wanted to have an ultrasound done as well. That was it for me. Such a flash back to last year! I had a major panic attack, couldn't breath and started to cry. In my brain I had already began a new round of chemo and lost all my hair a second time. It was awful. They took such good care of me though and told me that that is a normal reaction to the first mammogram after a breast cancer "adventure" like mine. Is that good?
I am still not myself after that experience.I had made plans to meet up with Ingrid after the appointment. Thank God!
-Ah, yes, the result. It was good, really good. All was fine. I am of course extremely grateful that they are so thourough with the examinations. Today my brain just decided to trick me a bit...

5 kommentarer:

Viktoria sa...

Usch och fy.

Men resultatet var väl bra hoppas jag.

Jag var på mammografi i september. Satt nervöst och väntade och ville utföra en liten dans när de kom ut och sa att jag kunde gå hem. Fast nu i efterhand kom jag på att jag egentligen borde fått ultraljud också eftersom två av mina tumörer inte syntes på mammografin. Hm.

Kram på dig och ha en trevlig helg

Viktoria

Elisabeth sa...

Det är dags för mig den 14. Jag komemr nog själv att be om ett ultraljud också - det borde väl ta bort lite av överraskningemomentet, eller hur?...
Nu är det dags att prata snart igen!

Kram kära du!
Elisabeth

Annika sa...

Ups, glömde skriva in resultatet. Har gjort det nu. Allt var bra. =)
Kram töser

Åsa sa...

Aj och usch och fy! Det låter ont! Vilken tur att du hade en vän att prata med efter kontrollen. Vänner är bra.

Ann Viner sa...

vad skönt att allt var bra... jag kan förstå obehaget att återuppleva den dagen

kramar!!!