"There comes a time in your life, when you walk away from all the drama and people who create it.
You surround yourself with people who make you laugh.
Forget the bad and focus on the good. Love the people who treat you right, pray for the ones who don't.
Life is too short to be anything but happy. Falling down is a part of life, getting back up is living."
José N. Harris

fredag 17 december 2010

Revben*** Rib

Hur känns ett revben? För några dagar sedan "hittade" jag en sak (vägrar använda ordet knuta) på ett av mina revben nedanför ärret. Mest logiskt är att det är en muskelknuta som är öm, eftersom jag mår bättre, tränar och rör mig mer. Dessutom börjar lite känsel återkomma just i det området. Men jag kom på att jag vet inte hur ett vanligt revben ska kännas...och varför skulle jag veta det?!
Nej, jag har inte ångest eller är rädd. Mest förbannad. Jag tänker inte göra någonting åt det förrän efter jul (och då är den säkert borta). Förra julen blev så förstörd av Fru Cancer. Jag visste att jag var sjuk, intuitionen sade mig det och det var inte lätt att le och diskutera "ofarliga" knutor med alla. Så med er tankekraft försvinner detta "det" från mitt revben (dessutom blev jag undersökt av läkare för några veckor sedan och då var där ingenting!)
Igår var det många halkolyckor i Göteborg- jag sållade mig till statistiken på eftermiddagen. =) Vilken vurpa! Satte mig rakt på svanskotan. Fick hjälp upp av en vänlig herre som undrade om jag behövde sjukhusvård: "Eh, Nehej du! Jag åker INTE till sjukhus. Nu kör jag hem." Han trodde nog jag var lite dum i huvudet. Inte dum, bara trött på att vara patient. Slutet gott, allting gott. Nu ska jag och min ömma svanskota julstöka och slå in klappar!!
***
How does a rib feel? A few days ago I found a "thing" (refuse to use the word lump) on one of my ribs below my scar. I would say it is a tender muscle knot since I am feeling much better and have been exercising and moving around much more lately. Besides, my numbness in that area is letting go a little bit as well.
Then I thought that I actually don't know how a normal rib should feel? Why should I know that any way? No, I don't have anxiety and I am not frightened. Mostly angry. I am not attending to that issue until after Christmas (and then it might be gone for all I know). Last Christmas was completely destroyed by Mrs Cancer. My intuition told me I was ill and it was very difficult to participate in all these discussions about "regular, not dangerous lumps", smile and be polite.
Kindly use your power of thoughts together with mine to make this "thing" just vanish. (In addition I was examined a few weeks ago by the oncologist and nothing was found then).
Yesterday there were many pedestrian-ice-slipping-accidents in Gothenburg. I added a number to the statistics in the afternoon. =) What a fall! Sat right down on my tailbone. An older gentleman assisted me quickly and he asked if I needed medical care. "Eh, NO, I definitely don't need medical care. I'm driving home". He must have thought I had a screw loose or something. Not a loose screw, just no more patient to be a patient! Everything is well in the end. Now, my tender tailbone and I are going to wrap Christmas presents!!

3 kommentarer:

Ingrid H sa...

Du kämpar på ... Du är bra på att tänka positivt ! Men vi vet ju vad det kostar av energi. ! Jag ska skicka dig mycket värme o energi härifrån " Grankis " som F kallar det.
Om du vill veta hur ett revben känner-- så har du ju några till i din kropp du kan använda som " kontroll". : )
Om du har blivit bättre- eller det varierar i symptom- så talar det ju imot att det skulle vara cancer ! Hvilket det INTE ÄR !!!
Stakkars din svanskota- hoppas du kan sitta !

Annika sa...

Tack för tipset ;)!!!!!!! Jag tycker att alla känns konstiga så det är väl ett bra tecken, eller?! he he
Jadå, jag är positiv, bara lite irriterad. Jag håller ett öga på det.
Sitta? Vem vill sitta? =)

Annika sa...

Aj aj, det gör så ont att ramla på svanskotan. Hoppas att det går till sig snart.
Har också känt något konstigt på mitt revben och en läkare tittade på det. Det var ingen fara, en liten knuta bara.
Håller med dig om att det skapar en onödig oro, jag känner frenetiskt överallt på kroppen för att "inte" hitta något konstigt. Jag vet att jag kommer att fortsätta att känna på mina revben, och säkert du med..
KRAM