"There comes a time in your life, when you walk away from all the drama and people who create it.
You surround yourself with people who make you laugh.
Forget the bad and focus on the good. Love the people who treat you right, pray for the ones who don't.
Life is too short to be anything but happy. Falling down is a part of life, getting back up is living."
José N. Harris

lördag 5 juni 2010

Ensam***Alone

Har haft en bra dag idag. Varit på lunch på Heaven 23 och ätit deras gudomliga räkmacka tillsammans med Linda (som hälsade på från Malmö!)! Sedan en tur på stan för att uträtta lite ärenden och dagen avslutades med en eftermiddagstur till Liseberg med våra 6-åringar och deras pappor.
Ändå sitter jag här och är ledsen nu. Jag förstår ingenting?! Jag har varit så deppig och ledsen hela kvällen. Har fått mer ont i kroppen idag. Vad är det som händer? Jag har massor av folk/vänner/familj som bryr sig om mig ( ni är fantastiska!) och ändå känner jag mig så ensam.***
I have had a good day today. I had lunch in the city, ate a divine schrimp sandwich with Linda (my friend from Malmö who came for a visit) at the restaurant Heaven 23! We ran some errands in the city and met up with our 6-year old sons and their dads at Liseberg.
Despite all that I am so sad. I don't understand why? I've ben this sad and depressed all evening. My body (back) aches like crazy, it is worse than yesterday. What is going on? I have so many people/friends/ family members that care about me (you are amazing)- and yet I feel so horribly alone.

3 kommentarer:

Elisabeth sa...

Du är INTE ensam, men jag förstår precis känslan. Det vi går igenom är nåt som man til syvende och sist ändå måste bära ensam.

När tankarna är tunga är det kanske inte så lätt att ringa någon man bara pratat med på telefon innan, men jag hoppas du förstår att du hemskt gärna får ringa!
Ibland kan det vara en tröst bara att veta att någon annan tänkt samma tanke.

Stora kramar till dig från mig.
Elisabeth

Viktoria sa...

Jag behöver nog bara skriva: Håller med föregående talare.

Ensam är man i det att ingen runt om kring en förstår vad som pågår. Hade det varit för drygt ett halvår sen hade inte heller jag förstått. Snacka om att man lär sig mycket. Empatin finns i omgivningen, tack och lov. Men förståelsen får man nog först när man upplevt det.

Ring gärna, har definitivt all tid i världen!!! Speciellt för såna som du!

Kram

Viktoria

Anonym sa...

Aven jag ville bara saga att du ar fullkomligt normal. Canser gor en ensam aven i ett fullt rum.
Jattemanga kramar
// Helen m Chloe