"There comes a time in your life, when you walk away from all the drama and people who create it.
You surround yourself with people who make you laugh.
Forget the bad and focus on the good. Love the people who treat you right, pray for the ones who don't.
Life is too short to be anything but happy. Falling down is a part of life, getting back up is living."
José N. Harris

söndag 27 juni 2010

Peruk Nr 2*** Wig Number 2


Den fysiskt sett 80-åriga damen vakande upp till ett mentalt läge som var något bättre även om depressionshjälmen sitter där den sitter. Jag orkade tänka heminredningsplaner. Det måste vara ett gott tecken. Tog familjen med mig och uträttade ärenden som behövts göras sedan innan jul...Vi avslutade dagen med en minigolfrunda i det vackra vädret. Max vann ;)) Sedan var jag tvungen att sova i flera timmar...
Jag hade en intressant upplevelse förra veckan. De senaste 6 månadernas erfarenheter har präglat min personlighet och nya sidor av den har fått en framträdande roll.
Tänkte sätta på mig peruken en dag, fick den på huvudet och kände direkt att något var fel. Frisyren påminner ju om den jag hade precis innan cancerdiagnosen. Jag tittade mig i spegeln och insåg att den personen i spegelbilden var en främling, gamla Annika finns inte mer. Jag kan inte identifiera mig med den frisyren eller personen längre. Det var så oerhört tydligt budskap att jag gick till perukmakaren och beställde en ny peruk (får den på onsdag). Det lär ju ta tid innan håret vuxit ut, Herr Perukmakare trodde ca 6 månader innan jag skulle vara nöjd med min frisyr...han måste känna mig väl... och jag börjar ju bli lite trött på "cancerlooken" och alla sjalar! Jag ser fram emot att ha sjalarna runt halsen, inte huvudet!!***
The 80 year old lady- body wise that is- woke up with a brain in a bit better mental state, even though the depression helmet is impossible to remove. I managed to think home interior design thoughts. Must be a good sign. I took my family on an errand adventure, errands that we were supposed to do before Christmas... We ended the day with a minitature golf competition. Max won ;))
An interesting ocurrence happened to me last week. The experiences from the past 6 months have really characterized my personality and new parts of me lead the personality these days. I was going to use my wig one day, I put it on my head and immediately felt that something was wrong. The person in the mirror was not me, it was a stranger (the wig is cut like the hair style I had prior to my cancer diagnosis)- old Annika does not exist any more. I can't identify myself with that hair style or person. The message was so clear and strong that I decided to pay my "wig making man" a visit and order a new wig. On Wednesday I receive my new hair. According to Mr Wig Making Man it will take me about 6 months to grow my own hair back into a, for me, "acceptable hair style" -he must know me well! To be honest I am a bit fed up with the cancer look and the scarves by now. I look forward to wear them around my neck, not on my head!

2 kommentarer:

Kerstin Hansson sa...

Hej hej jag hoppas att du blir nöjd med din nya frisyr och att vi som följer dig får en chans att se den. Det är så skönt att läsa att ni har varit ute på roliga grejor också. Nu vet du att du får träna på mini golf så att du har en chans mot Max. Kämpa på mot fru canser också det är det viktigaste vi tänker på dig.Kram
Kerstin

Anonym sa...

Bilder, jag vill se bilder, kram Sara