Jag har inga ord faktiskt för att beskriva hur jag mår. Att ha ont, en molande skelett- och ledsmärta är nog något av det värsta jag varit med om hittills i smärtväg. Då har jag ändå brutit ett ben, fött barn och lite annat smått och gott i livet. Suck vilken ensam värld det här är. Jag är så trött på det!***
I have no words to describe how I am feeling. To be in pain, a solid skeleton and joint pain is probably one of the worst things I have experienced so far in terms of pain. And then you should know that I have a life history of a broken leg, child birth and "other small" things. This is such a lonely place to be. I am so tired off it!
2 kommentarer:
Hej Annika!
Jag önskar att jag kände dig bättre och fanns närmare för då hade jag varit hos dig de stunder ingen annan kunde.
Skickar en cyberstyrke Kram
/ H
Kära Annika! Det här ÄR överdj...ligt.Jag önskar så att jag hade kunnat plocka bort smärtan hos dig.Även om jag förstår att det känns ensamt,för det gör det, så är du inte ensam.Vi är med dig varje sekund!/många kramar Marie o Bosse
Skicka en kommentar