Introduktion... *** Introduction...

...ja alltså den diabtetsintroduktion jag aldrig fick i januari fick jag idag. Jag har inte orkat förrän nu. Chocken har varit total. Nu känner jag mig iallfall redo för att få samma grundinformation som Per har och så får vi försöka klura ut resten av diabetesdjungeln tillsammans.
Blodprov togs det också idag, inför torsdagens behandling. Jag måste erkänna att jag är rädd och nervös inför det. En ny sorts cellgift, Taxotere. Ska äta en miljon (nåja, men nästan) kortisontabletter dagen innan, behandlingsdagen och dagen efter. Kan vänta mig att bli lite "speedad", alltså dåligt med sömn. Prinsessan Lea har en del jobb att göra med visualiseringen, kan inte låta Herr Ångest få fotfäste!
Tyvärr känns det inte så positivt för mig att vara halvvägs igenom intensiv behandlingarna, det känns oerhört tungt att jag har tre stycken kvar (efter dem ska jag ju dessutom äta cellgifts tabletter i ett år)! Mår illa bara jag tänker på det. Jag är så trött på att ha cancer!! Men det är bara att acceptera situationen och försöka göra det bästa av det. Tack för allt fantastiskt stöd jag får av gamla och nya vänner!! =)******
...yes, today I got the diabetes introduction I never received in January. I haven't had the mental strength until now to receive it. I've been in total chock I guess. At least I am ready to learn the basics, the same basic information that Per has got. After that we can support each other further in the diabetes djungel and all the procedures as well.
I had blood tests done today in preparation for the treatment on Thursday.
I have to admit that I am scared and nervous. A new type of chemo drug, Taxotere, is going to be used. I have to eat a million (well, almost...) of cortisone tablets the day before, the treatment day and the day after- with the side effect of probably no sleep. Princess Lea has a lot of work to do with her visualisation, she can't let Mr Anxiety get a grip of her!
Sadly it doesn't feel at all positive for me to be half way through the intense chemo treatment (after the six treatments I am going to eat chemo tablets for a year). I feel like throwing up when I think about it. I am so tired of having cancer!! I guess there is nothing else to do than to accept the situation and try to do the best I can. Thank you for all the amazing support I receive from old and new friends!! =)