"There comes a time in your life, when you walk away from all the drama and people who create it.
You surround yourself with people who make you laugh.
Forget the bad and focus on the good. Love the people who treat you right, pray for the ones who don't.
Life is too short to be anything but happy. Falling down is a part of life, getting back up is living."
José N. Harris

tisdag 27 april 2010

En Morgonrutin I Cancerland*** A Morning Routine In The Land of Cancer

Vaknar, blöder näsblod. Försöker sträcka ut min 90 åriga kropp och ställer mig försiktigt upp, för att se om fötterna, knäna håller (känns som om de ska gå mitt av). De håller. Efter 10 min är jag såpass att jag kan ta mig upp och väcka familjen,äta smärtstillande och fixa frukost. Har fått svampinfektion i munnen- tungan är helt vit, kan inte svälja maten så bra pga torra slemhinnor. Äter inte mkt. Måste till apoteket och hämta ut medicinen mot svamp idag. Vinkar adjö till familjen. Lägger i en tvätt, tar mig upp för trappan i en snigels takt, in i duschen, duschar utan att blöta ner piccline omläggningen för mycket. Sköter om mina naglar med det nya nagelkittet jag fick på onkologen (Denna behandlingen av Taxotere kan bla få naglarna att trilla av!).Smörjer in mina spruckna händer och fötter. Tittar mig i spegeln och ser att håret har växt ut så där patetiskt lite och skört, jag ser ju sjuk ut... ;))
Nej, nu får det vara nog! Då kommer den, glimten i ögat!!!!!!! Jag ser den glittra emot mig i spegeln! Jag ska banne mig raka mig på huvudet igen och se coolt flintskallig ut. Så det gör jag. Nu doftar jag Pers raklödder och sitter här med min flint och är ändå lite nöjd. Jag har återtagit en mikrodel av mig själv igen. ***
I wake up with a nose bleed. I try to stretch out my 90 year old body. I try to stand up and check if my feet and knees will carry me (it feels like they are going to brake). They are ok. In another 10 minutes I am finally ok to be on my way to wake up the family, eat pain killers and make breakfast. I have got a yeast infection in my mouth and throat, my tounge is all sore and white. I can't swallow the food so well due to the dry throat. I don't eat much. I need to get to the pharmacy today to pick up the yeast infection medicin. I say goodbye to the family. I load the washing machine, walk upstaris in the pace of a snail, shower- I try not to get the piccline bandages wet. I take care of my nails with the kit I received from the oncology departement (this chemo, Taxotere, can among many things make your nails fall off!). I put lotion on my very dry hands and feet. I look in the mirror and notice that my hair has grown out to a pathetic length, very short and frail- I look sick for real!! ;))
Enough! And then, there it is, finally, the spark in my eye. I can see it glisten towards me in the mirror. Ha,I will shave my head again into a cool, bald look. And that is what I do. Now I smell from Per's shaving creme and I sit here with my bald head and feel satisfied. I have regained a micro part of myself again.

4 kommentarer:

Ann Viner sa...

Godmorgon på dig också!

Hanna sa...

Japp, där är hon, kämpen.... GO GIRL! :-)

Unknown sa...

"Styrka kommer inte från fysisk kapacitet. Den kommer från en okuvlig vilja."
Mahatma Gandhi

Håll fast den okuvliga viljan - med hjälp av den tar du dig igenom detta "träsk"!!
Snabbhälsn från M.

Michael Helander sa...

Thinking of you today.