På sistone har jag brottats med mycket tankar om livet, döden och ett liv efter detta. Allt har ställts på sin spets för mig i och med denna cancerdiagnos, och framförallt nu när kroppen verkligen inte lyder eller fungerar som den ska. Det blir väldigt påtagligt hur skört livet är! Så är det kanske för alla som får veta att de har en allvarlig sjukdom? Man måste ta tag i den otänkbara tanken om döden. Vid 37 års ålder förstår jag slutligen helt och fullt meningen i Ingemar Bergmans film "Det sjunde inseglet" (ja, James F om du läser detta. Nu uppskattar jag den!=) Jag har läst en fantastisk bok av cancerläkare Peter Strang "Livsglädjen och det djupa allvaret". Den fick mig att börja tänka på de avtryck vi lämnar efter oss här i världen, när vi har levt färdigt (oavsett när det nu är). Jag känner starkt att jag har mer "avtryck" att göra, mer jag vill uträtta- därför upplever jag nog just nu cancern som en enorm kränkning. Men sen tänker jag att kanske är det precis tvärtom? Kanske får cancern mig att sätta igång med all de där drömmarna, projekten, ideérna? I vilket fall så vill jag be om er hjälp, (en förmåga jag inte hade innan cancerdiagnosen men som jag verkligen lärt mig- att be om hjälp!). Jag tänker skapa en superlativ/ avtrycksbok om mig själv. =) Att ta fram i dödsångestögonblick för att bli påmind om livet och livsglädjen. Så snälla ni, skulle ni vilja skicka kommentarer på hur ni ser på mig, vilka avtryck jag gjort/gör, kanske skulle kunna göra osv. Barndomskompisar, vad var det positiva med mig som liten? (Jag vill inte ha några negativa omdömen, de är jag väldigt väl medveten om! ;))Sms:a, maila, ring, skicka brev, kommentera här på bloggen, ja hur ni vill. Tack för hjälpen.****
Lately I have been having many thoughts about life, death and a possible after life. These existencial questions have grown larger every day since the cancer diagnosis, and they have become central now when my body is in pain. It becomes very clear that life is fragile! Maybe this is the way the thoughts go for all people finding out about a serious illness? You are forced to think these unthinkable thoughts about death. At the age of 37 I finally understand the message in Ingemar Bergmans movie "The Seventh Seal" (yes, James F if you read this. I get it now! =) I just finished a very good book written by the Swedish oncologist Peter Strang "The joy of living...". It made me think of how we will be remembered when we die (whenever that is), what impression we made in this world . I feel strongly that I have more impressions to create, more things to be remembered by- maybe that is why I feel that the cancer is such a violation to my life. On the other hand maybe it is the opposite? The cancer will in the end help me get started with my dreams, projects and ideas? Either way, I would like to ask for your help, (an ability I didn't have pre cancer diagnosis- to ask for help!). I am going to create a "Joy of living" book about myself, with only positive comments to bring out when the death anxiety visits. Please sms, email, comment on the blog, write a letter etc your thoughts about how you view me, what impressions have I made/ make?, good actions I did so far and things I might do in the future etc. Childhood friends, what were my positve attributes as a child?
(No negative judgements. I am very well aware of them! =) Thank you for your help.
6 kommentarer:
Hej Annnika,
vad du är bra på att skriva! Jag ligger i sängen för andra dagen med dunderförkylning och huvudvärk, när jag läser din blogg känns min lilla sjukdom nästan som bortblåst. Vad mycket du får vara med om. Jag förstår att det tar på alla krafter.
Jag vet hur det är med den där masken, det är nog väldigt bra om du klarar att ta av dig den, i allafall emellanåt.
Ser fram emot att få komma med en kaka och få se ert köksbygge framöver. Vi åker till Cypern på måndag om alla är friska och askmolnet inte är ivägen.
Sköt om dig!! Hoppas det blir ett bra möte med psykologen.
Massor med kramar från Karin
Du berör mig med vad du skriver, med din person, även om det är ett tag sen vi sågs, så finns det fortfarande där som om det var i går. din livsglädje och jävlar-anamma =)
Har uppdaterat mig på din blogg idag. Sänder en styrkekram! kan jag göra något så snälla säg till.
xxx
hoppsan glömde säga att det var Helena Bartmar som skrev nyss ;)
Hej som så ofta i denna värld är det en slump eller en mening att vi med cancer hittar igen varann?
Jag ville bara säga hej så här i elfte timmen innan jag ska föröka få ngn sömn om ej cortisonet håller mig vaken igen. Ha en bra morgon dag. Tittar in när jag mår lite bättre. Kram Kristina
Hallå hallå Annika. Vill bara säga hej och att jag ska ta mig i kragen och skriva ner alla bra saker som du är bra med som jag kan komma på har ju känt dig en del år. Har varit i från datoren en vecka nu på grund av att jag har varit barnvakt och för mig är det ett heltids jobb när jag nu får låna dom små töserna ett par dagar. Kämpa på Annika vi är många som tänker på dig och vill hjälpa dig om vi bara kan.
Kram från Kerstin Höör
Spontant, från en ny vän som bara kan uttala sig från den officiella sidan av dig....
Du är en stark, envis, karismatisk, kärleksfull och omtänksam tjej.
Hoppas du får en bra kväll och helg.
Kram
Skicka en kommentar